Jag trivs bäst i öppna nätverk…
En ironisk konsekvens av IPRED-lagen är att antalet öppna nätverk skjuter i höjden. Tack vare IPRED får vi ett friare internet.
Jag har under många års tid propagerat för öppna nätverk. Jag har haft en vision om en slags allemansrätt för cyberspace. De flesta svenskar torde anse att det är en bra idé att man kan vistas nästan överallt i skog och mark. Allemansrätten bygger på idén om att alla vinner på att naturen är fri att utnyttjas inom rimliga gränser i den mån inte marken tar skada eller markägaren blir lidande. Samma idé borde kunna överföras till nätverk runt om i landet. Alla borde få kunna utnyttja andras nätverk i rimlig omfattning. Lika liten anledning som jag ser att inhägna en skogsbacke med betongmur och taggttråd – lika liten anledning ser jag att stänga ute folk från trådlösa nätverk. Om jag är ute på resa och svänger av vid en liten skogsväg för att jag är pissnödig så är jag ganska tacksam för att jag möts av en fritt tillgänglig natur där jag kan smyga bakom en gran för att göra det jag behöver. Ingen skada skedd. På samma sätt är det väldigt trevligt att kunna stanna till någonstans där det finns ett öppet trådlöst nätverk för att kolla av eller skicka mejl.
Men tänk på om någon skulle utnyttja ditt nätverk för att kolla på barnporr eller skicka terroristmejl?
Det skulle givetvis kännas lite trist att mitt nätverk utnyttjades för såna ändamål men det är ändå långt ifrån någon tung anledning för att hålla nätverket stängt. Tänk om markägare skulle resonera likadant: ”Jag smäller upp en betongmur kring min skogsbacke – man vet ju aldrig om någon våldtäksman eller bankrånare skulle förirra sig hit”
När det gäller skuldfrågan för eventuella brott begångna med hjälp av det öppna nätverket så är väl svaret nära nog glasklart: En ägare till ett öppet trådlöst nätverk som utnyttjats av en nät-pedofil är lika skyldig som en markägare vars skogsområde utnyttjats av en våldtäksman, d.v.s. helt oskyldig. Det finns inga som helst lagar som kriminaliserar nätverksägaren då någon utomstående begått ett brott genom att använda nätverket.
Jag har alltså länge propagerat för öppna trådlösa nätverk. Det känns som en härlig princip att ge alla tillgång till ett fritt internet. En allemansrätt för cyber space. Att få gehör för denna idé har dock varit lite trögt. De flesta har stängt sina trådlösa nätverk på grund av en kombination av okunskap och lättja. De tror att utomstående ska kunna komma åt deras privata filer. Eftersom de inte vet hur det funkar så är det enklast att hålla det stängt.
Det är nu IPRED-lagen vars syfte har varit att reglera och begränsa kommit att få motsatt effekt. Genom ödets ironi har den kommit till undsättning för alla som förespråkar ett öppnare internet.
Allt fler har börjat se sig om efter olika tekniska metoder att kunna fortsätta fildela utan att riskera att åka fast. Många väljer någon form av anonymiseringstjänst - krypterade VPN-tunnlar - men problemet är att de flesta sådana tjänster sänker prestandan rejält. En person som är van att kunna tanka hem filmer i 10 Mbit kan få se sin hastighet reducerad till blotta tiondelen – 1 Mbit – när all trafik måste routas genom Ryssland.
Att köra all internettrafik genom krypterade VPN-tunnlar via nån öststat känns inte helt tillfredställande. Något är fel. Hela internet blir lidande. Lösningen, som många har börjat inse är löjligt enkel och genial – öppna trådlösa nätverk.
Öppna ditt trådlösa nätverk så att alla grannar och förbipasserade kan utnyttja det och bli samtidigt ansvarslös för det som sker på nätverket.
Fildelare öppnar sina nätverk och blir juridiskt oåtkomliga. Även många andra öppnar sina nätverk av ideologiska skäl för att protestera mot IPRED.
Tack IPRED. Min vision kan äntligen börja förverkligas.
På det rättsliga planet finns det tydligen prejudicerande domar från Danmark. Påstådda fildelare har gått fria om deras trådlösa nätverk har varit öppna. Åklagare har omöjligen kunnat bevisa att inte någon utomstående använt nätverket för att ladda ner film och musik. Mot en dator med krypterad hårddisk i ett öppet trådlöst nätverk finns inte mycket att göra för rättsväsendet.
Bloggaren Emma har tagit ett beundransvärt initiativ i denna riktning och startat en kampanj där hon uppmanar alla att öppna sin trådlösa nätverk. Hon föreslår att alla ska ge sina nätverk namnet ”IPREDIA”. Allt fler hörsammar hennes begäran. På nätet finns kartor där man kan se hur allt fler Ipredia-nätverk skapas. [Se karta]
Se [Emmas blogg]
Rick Falkvinge kommenterar också detta (och det juridiska läget): på
[rickfalkvinge.se]
