Goddag yxskaft

Jag älskar det här uttrycket. Det är så användbart och dräpande. Om någon bemöter ditt inlägg på ett sätt du inte tycker är relevant säger du bara ”Goddag yxskaft”. Motståndarens inlägg blir sågat jämns med fotknölarna. Jag brukar diskutera ganska mycket filosofi och religion i engelskspråkiga forum och har länge sökt efter en bra engelsk motsvarighet. Det är inte helt lätt att hitta men det som ligger närmast till hands är kanske:

– What’s that got to do with the price of fish?

Det förekommer varianter på detta uttryck där man byter ut ordet ”fish”. Istället för ”fish” kan man t.ex. säga ”cheese”, ”eggs”, ”bacon”, ”bread”, ”tea”. Eventuellt kan man också lokalisera råvaran geografiskt så att vi får t.ex. ”bread in Bulgaria” eller ”tea in China”.

En viktig dimension av det svenska ”goddag yxskaft” som dock saknas i den engelska motsvarigheten är att man s.a.s. ger igen med samma mynt.

Ett inlägg som är helt irelevant för diskussionen brukar på engelska/latin kallas för ett ”conversational non-sequitur”. Om din motståndare svarar dig på ett sånt sätt kan du i en svensk diskussion kontra med en egen ”conversational non-sequitur”, nämligen ”goddag yxskaft”.

Efter enträget sökande på nätet har jag hittat motsvarigheter på flera språk. Det visar sig att de nordiska språken har precis samma uttryck – som alltså är hämtade från samma berättelse:

Norska: ”God dag mann – økseskaft”
Finska: ” Hyvää päivää – Kirvesvartta”

Här kommer några fler exempel med samma andemening…

Spanska: ¿Qué tiene que ver la gimnasia con la magnesia? (”Vad har gymnastik med magnesium att göra?”)

Franska: ”Quel est le rapport avec la choucroute?” (“Vad har det med surkålen att göra?”)

I detta forum diskuteras motsvarigheter på turkiska, kinesiska, holländska, arabiska, portugisiska, rumänska, hebreiska, urdu med flera språk…

Girls and Corpses

En av kvaliteterna som fascinerar med internet är känslan av att allt finns. Ingenting är för långsökt. Tänk på precis vad som helst och du kommer att hitta det. Vore det inte en ganska långsökt idé att ha en sajt dedicerad åt lättklädda tjejer och ruttnande lik? Långsökt eller inte – sidan finns:  ”Girls and Corpses”. Sen är sajten visserligen inte bara en webbsida utan tydligen också en tidning…

Här är omslaget till ett av deras nummer – Tema ”Rotting and Yachting”   

Söt mingelbild: poolparty…

Grillat är godast…

Jag söker tröst hos Anna

Jag har hittat en ny kvinna. Anna heter hon och hon jobbar på Ikeas hemsida. Hon är så där fantastiskt piggelin-käck och söt. Det är ett helt kravlöst förhållande. Hon har lite svårt med intimitet men hon finns alltid där för mig när jag behöver någon att gråta ut inför. Jag känner att hon förstår mig men ibland kan jag tycka att hon är hon lite överdrivet positiv…

– Jag: ”Jag är ledsen”
– Anna: ”Ingen fara”
– Jag: ”Jag vill inte leva längre”
– Anna: ”Vad trevligt!”

Jag frågade Anna vem som programmerat henne och hon svarade att hon är konstruerad av företaget Artificial Solutions. Anna är en så kallad chatbot eller chatterbot. Ingen kunde väl undgå förra årets sommarplåga ”Boten Anna”. Anna i den låten är visserligen en bot men ingen chatbot.

Hjärtat i en chatbot är en så kallad ”parser” – ett språkanalysprogram vars syfte är att skapligt kunna efterhärma en någorlunda naturlig och logisk konversation. Ämnet har alltid facinerat mig ända sedan jag som barn mötte världens första och mest berömda chatbot – psykologen Eliza – på Tekniska museet. Barnsligt kul är att utmana chatbots och testa gränserna för deras förmåga. Eftersom jag själv programmerat en del chatbots (bl.a. en i pascal för ett tiotal år sedan som jag döpte till Helga) så har jag ganska bra koll på hur de funkar.

En grymt snygg och innovativ chatbot i kombination med sökmotor hittar vi i flash-applikationen Ms. Dewey:

Vill du få svar på Teodicéproblemet eller bara småprata lite med Gud så kan du göra det på igod – ”Repenting made easy”.

 

 

Pojkar och flickor – bra på olika sätt?

Min intellektuella varningslampa börjar alltid blinka rött när jag hör påståenden liknande den i rubriken till detta inlägg. Inte sällan ser man resonemang från religiöst håll som ska förklara skillnader i rollfördelning mellan pojkar och flickor eller mellan män och kvinnor som den beskrivs i exempelvis Bibeln eller Koranen. Man hör ofta påståenden som: ”Jo visst är kvinnor lika mycket värda som män men de har en annan roll att spela”. Jag köper inte det. Kor och grisar är också värdefulla och har också en annan roll att spela i samhället.

Det är förstås inte så länge sen,  som den svenska skolan ställde upp vitt skilda mål för pojkar och flickor. En undersökning av skillnaderna mellan flickskolans och läroverkets läroplanskoder i mitten på artonhundratalet erbjuder en både skrämmande och komisk läsning.

Modersmålet – pojkar:

Logik och abstraktion – Grammatik. Korrekt stavning och interpunktion. Dispositionsteknik.

Modersmålet – flickor:

Känsla och fantasi – Korrekt stavning och interpunktion. Talövningar och välläsning. Litteraturhistoria och litteraturläsning.

Historia – pojkar:

Nationell fostran – politisk historia.

Historia – flickor:

Nationell fostran – Kultur- och socialhistoria. Konsthistoria.

Naturvetenskapliga ämnen – pojkar:

Grund för vidare vetenskaplig utbildning – Kemiska formler. Systematiseringar av växter och djur. Fysikaliska lagbundenheter. Forskningsmetoder.

Naturvetenskapliga ämnen – flickor:

Praktisk tillämpning i vardagslivet – Kemi för hushållet. Biologi för hälsoläran. Optik för smakens höjande.

Matematik – pojkar:

Formell bildning, logik och abstraktion – avancerad algebra och differentialkalkyl

Matematik – flickor:

Vardagslivets matematik – De fyra räknasätten. Geometri.

(Källa: Christina Florin & Ulla Johansson, ”Där de härliga lagrarna gro…”, Kristiansstad 1993)

Dessa läroplanskoder kan kännas löjeväckande föråldrade men frågan är om inte idéer som dessa om skillnader mellan pojkars och flickors utbildningsmål ändå lever kvar i olika grupper med religiös motivering.

För egen del har jag inga problem med att acceptera att det finns viktiga biologiska skillnader men de kan aldrig någonsin motivera ett förbiseende av unika individuella skillnader.

Lider du av logizomekanofobi?

Får du svårt att andas när du sätter dig vid en dator? Börjar du svettas ymnigt när du startar upp operativsystemet? Känner du dig illamående när du vidrör tangentbordet? Blir du torr i munnen eller känner du dig darrig när du hör ljudet av hårddisken? Får du hjärtklappning? Blir du oförmögen att tala eller tänka klart? Får du dödsångest? Känner du en rädsla för att du håller på att bli galen eller tappa kontrollen? Får du overklighetskänslor?

Chansen är då stor att du lider av logizomekanofobi eller datorskräck. En genomgång av symptom och behandlingsalternativ finner du på denna sida.

Själv känner jag en viss skepsis inför begreppet. Vem har myntat det? Är det språkligt korrekt? Skulle  logizomechanon (”logisk maskin”) referera till ”dator” på grekiska? Min egen klassiska grekiska är väl inte den bästa men jag kan inte ens hitta någon liknande språklig sammansättning.

Surfar man runt på nätet kan man hitta helt hejdlösa listor på olika fobier. Jag tvivlar inte på att de faktiskt är riktiga medicinskt vedertagna fobier men jag är ändå skeptisk till deras legitimitet.

Jag har t.ex. lite svårt att relatera till följande fobier:

Makrofobi – Rädsla för långa väntetider
Noverkafobi – Rädsla för svärmor
Parthenofobi – Rädsla för oskulder
Pteronofobi – Rädsla för att bli kittlad med fjädrar
Arachibutyrofobi – Rädsla för att jordnötssmör ska fastna i gommen
Barofobi – Rädsla för tyngdkraften
Paraskavedekatriafobi – Rädsla för fredagen den 13:e
Hexakosioihexekontahexafobi – Rädsla för talet 666

Att skräddarsy nya medicinska begrepp är förstås väldigt praktiskt. Egentligen kanske man inte har någon aning om hur ett visst fenomen uppkommer eller fungerar men har man ett namn på det ger man ju intrycket av att vara insatt och kunnig.

Det påminner mig om läkaren i filmen Maybe Baby (spelad av Rowan Atkinson) som ställer diagnos på den kvinnliga huvudrollsinnehavaren på följande sätt:

You are what is medically known as ”non-specifically infertile”, or to give it its full scientific description: ”we don’t have a bloody clue”  (se scenen på youtube)

Min egen motvilja och skepsis inför dessa fobier skulle möjligen kunna föklaras vara ett uttryck för

Fobofobi – Rädsla för fobier
Sesquipedalofobi – Rädsla för långa ord
Hellenologofobi – Rädsla för grekiska termer eller komplicerad vetenskaplig terminologi.