Filosofin börjar

thales_450px

Varför säger man att filosofihistorien började med Thales och gjorde den verkligen det? Och varför låter man inte klassisk indisk och kinesisk filosofi ingå i  universitetens kurser i filosofihistoria?

Kan det inte vara ganska givande att belysa de olika filosofitraditionerna i öst och i väst i ljuset av varandra? Ett exempel som jag tycker  är ganska intressant är jämförelserna som gjorts mellan Jacques Derrida och den buddhistiske madhyamikaskolans grundare Nagarjuna.

Annonser

15 thoughts on “Filosofin börjar

  1. I min mening tror jag att anledningen till att man betraktar Thales som den västerländska filosofins fader är att han stod för något helt revolutionerande på sin tid. Att förklara jordens uppkomst eller varifrån allt kommer utan inblandning av gudaliknande makter och väsen var något helt nytt för dåtidens tänkare. Thales försökte alltså istället finna svaret på frågor om till exempel jordens uppkomst eller att det finns bara ett urämne i logikens värld utan att hänvisa till högre makter. Övergången från myter till logik hade därmed börjat.
    Jag håller med dig Gugge om att det vore givande att belysa både österländsk och västerländsk filosofihistoria av den anledningen att det med största sannolikhet skulle ge svar på andra frågor som inte har med filosofi att göra, t.ex samhällets uppbyggnad osv. Detta är fallet när man exempelvis studerar antikens filosofer och varför den västerländska filosofin har sitt fäste just i Grekland och inte till exempel Spanien.

  2. Gugge, jag kan hålla med om att det känns oerhört konstigt att österländsk filosofi inte lärs ut alls lika mycket. Jag antar att anledningen till detta är rent politiskt. Västerländska universitet har ett politiskt syfte i att framhäva det egna kulturen och filosofin. Man får inte glömma att universiteter är ofta statligt drivna, och skattepengarna används då till statlig väst propaganda, att framhäva den egna ursprung försöker tyda på att det västerländska folket skulle vara mer civiliserat eller av en ”högre” folkgrupp.
    Detta är mycket synd då tidigare politiska påtryckningar t.ex. ledde till den geocentriska världsbilden som regerade i över 2000 år. Makthavare såg det nästan som en hädning att påstå att den egna planeten inte stod i centrum. Numer handlar det om det egna ursprunget istället.

    • Jag håller definitivt med om att det väldigt konstigt att bortse från den österländska filosofin, då den lika gärna hade kunnat vara en del av grunden för den filosofiska läran. Det kan ha varit så att den österländska läran stred emot den västerländska och togs därför helt och hållet bort så att man kunde vinkla historien på ett sätt som gynnade parten bäst. Man anser att Thales är den första filosofen eftersom man började räkna från den tiden då människan övergick från mytologisk tro till logos. Det var ju då det filosofiska tänkandet började ta sin form som även kom att förändra hela synen på samhället och livet.

  3. Precis som Sophie nämnde anser man att filosofihistorien började med Thales därför att han var den första som tänkte i banor utanför samhällets läror. Han ifrågasatte teorierna om skapelsemyterna och menade istället att allt började med ett urämne, vatten. MEN, frågan är om man kan påstå att han är filosofihistoriens fader. För det första är det troligt att människor före Thales tid hade börjat diskutera och fundera kring detta ämne, och att det antingen inte är dokumenterat, eller att det fanns filosofer som inte var västerländska som tog upp ämnet. Sedan anser jag att filosofi alltid har funnits så länge människan har funnits. Människan har alltid haft ett sökande av svar på osvarbara frågor och så tror jag att det alltid kommer att vara.

  4. Jag tycker man kan värdeställa filosofer med vetenskapsman som undrade och ifrågasatte istället för att lita på myter och gudaförklaringar. Thales tänkte på ett logiskt sätt och försökte förklara vår värld på ett vetenskapligt sätt. Han hade inga riktiga bevis för sina resonemang utan funderade och filosoferade fram sina svar. Men han byggde sina svar på redan givna fakta och han försökte att komma sanningen närmare. Teister bara tror på att ett en viss förklaring är sann, Thales ville istället veta.

    Angående olika filosof traditioner kan det vara mycket givande att belysa eftersom man får en bredare bild med många olika sidor inom ett ämne. Men man kan också se likheter som nämnts ovan mellan Nagarjuna och Jacques Derrida. Båda kritiserade metafysiken som är en gren inom filosofin vars mål är att beskriva grunden och lagar i vårt kosmos. Båda har olika sätt men de ifrågasätter denna gren båda två. Två så skilda kulturer kan ändå ifrågasätta samma sak, men det är ju kanske inte så konstigt eftersom vi alla är människor och funderar alla över livet.

  5. Personligen tycker jag att det skulle vara mycket intressant att få ta del även av den österländska filosfins tankar och idéer. Jag kan dock se en förklaring till varför den inte är ett så vanligt studie i västvärldens skolor. Filosofiska teorier har likväl som religioner och vetenskap påverkat vårt människosläktes utveckling. I väst har vi på vissa punkter utvecklat en helt annan livsåskådning än vad man har gjort i öst. Därför känns det väsentligt att vi studerar västländska filosofer i och med att deras läror huvudsakligen är de som påverkat oss.
    Med detta sagt bör man inte förkasta österländsk filosofi – tvärt om. Genom att studera deras filosfi skulle vi kunna finna vilka likheter och skillnader det finns mellan östs och västs läror. Från detta kan man dra dels dra slutsatser kring hur mkt kontakt de olika sidorna av klotet hade förr i tiden eller, som Anders nämne, hur lika vi människor tänker. Men att studera österländsk filosfi skulle även hjälpa oss i väst att lättare förstå hur samhällena i öst fungerar och varför där finns de värderingar som det gör där.

  6. Att diskutera filosofiska frågor är dels fyllda av tankar och genialiska idéer dels obesvarbara. Som Ebba DR menar har människan alltid haft filosofiska tankegångar, det är en del av vår natur att söka svar. Däremot tror jag att Thales anses vara den första filosofen eftersom hans filosofi var en motsats till samhällets struktur. Med andra ord, han ville hitta ett vetenskapligt sätt att beskriva jordens uppkomst istället för att låta det vara gudarnas mysterium. Thales var en revolutionär i sin tid med teorin om ett urämne, vatten. Hans framgång kan bero på att flera andra filosofer utvecklade hans argument och tillslut uppkom atomisterna som ansåg att allt var uppbyggt av små partiklar, atomer. Alltså, många efterträdande filosofers teorier kan orienteras tillbaka till Thales resonemang.

    Anledningen till att västerländsk filosofi är mer framträdande än österländsk, tror jag, kan bero på flera saker. Till och börja med var kommunikationerna mellan öst och väst ytterst svaga då dessa filosofers tankar utvecklades. De måste utvecklas helt oberoende av varandra och tar därför upp olika ämnen. Att nå och bevara de filosofiska tankar med ursprung från östvärlden och dessutom applicera dem till en världsomfattande mening kan vara svårt då dessa länder har varit mindre globaliserade. För att undersöka skillnaderna mellan österländsk och västerländsk filosofi ytterligare har jag jämfört de ämnen som österländska filosofer belyser (källa Wikipedia). Västerländsk filosofi diskuterar som nämnts tidigare, vetenskap. Österländsk filosofi uppfattar jag såsom en tankegång kring mer moraliska och etiska frågor, att uppnå harmoni och frigörelse. Dessa teorier kopplas gärna till religion, exempelvis buddism och konfucianism, vilken kan vara ett argument till att de inte spridits på samma sätt till omvärlden som den västerländska.

  7. Tanken på att sammanlänka filosofi med religion är intressant. Givetvis ligger många filosofiska tankar och diskussioner till grund för religion och skapandet av en religiös rörelse. Ett visst mått av abstrakt intelligens, ett sökande av något utöver vår egna förståelseförmåga, tron på en högre makt är i grund och botten ett ifrågasättande och ivriga försök till att ge svar på de mest fundamentala frågorna i livet. Vad är liv, varför lever vi, och vad händer efter döden? Att vara religiös är att leva efter en slags filosofi, man söker ett svar men nöjer sig med att lita till de högre makterna. Den österländska filosofin som behandlar moral, etik, harmoni och frigörelse går hand i hand med flera österländska religioner där det vi västerländska skulle klassa som ren och skär filosofi (vad det nu innebär) ingår i en del av deras tro. Religion är en variant av filosofi. I de österländska delarna av världen är den vetenskapliga filosofin upplyst och omdebatterad inom religionen. Vi i väst ser gärna till att konsekvent separera vetenskap och religion, filosofi är ett ämne som på något övergripande sätt försöker sig på att se samband. Vi debatterar moral och etiska frågor men hänvisar hellre till Gud själv att avgöra svaret medan många österländska religioner ser till att finna svaret inom en själv.

    Vad är då skillnaden på religion och filosofi?

    Sokrates anser att filosofen är någon som älskar visdom, men vilken religiös ledare som helst skulle kunna hävda att visdom endast finns hos Gud, då han är allsmäktig. Om denna religiösa ledare då söker information och hängivet söker vishet och älskar sin uppgift att söka sig närmare Gud är denna då en filosof? Eller måste man vara ifrågasättande sin omgivning och skapa dispyter för att få kalla sig filosof som Sokrates var… Vem är en filosof? Att välja att inte söka visdom för att man anser att själva sökandet i sig av visdom inte gör dig visare utan mer förvirrad… är det en filosof? Eller kanske en icke-aktiv filosof? Är vi kanske alla i grund och botten filosofer på mer eller mindre aktiva plan? Berätta för mig, vad är filosofi och vem är en filosof?

  8. Att Thales var så viktig och räknas som den första filosofen är enlig mig att han startade en form av dominoeffekt. Genom hans ifrågasättande vågade fler ta upp extensiella frågor och dessa har varit mycket viktiga för människans utveckling.
    Tex har vi ju Hippokrates att tacka för att han tvivlade på att de högre makterna skulle ligga bakom mänskliga sjukdomar. Istället för faktorer som gud/demoner så började han funderar kinga smittkällor som miljö/mat, vilket mänskligheten har haft otrolig nytta över då vi har kunnat utveckla en bättre läkekonst och idag kan bota och förhindra sjukdomar.

    Thales ifrågasättande av samhällstruktur och vad urämnet egentligen består av har under tidens gång utvecklats vidare av andra filosofer, vilket är bevis på en ständigt fortsatt dominoeffekt. I takt med att ifrågasättandet fortsätter och att människan får mer kunskap om sin omgivning, har vi möjlighet att utforska och hitta förklaringar till allt fler extensiella frågor.

    Angående österlänsk och västerlänsk filosofi så håller jag med de ovanstående kommentarerna. Brist på kommunikation mellan de olika kontinenterna under denna tid spelar stor roll, samt att eftersom grekland var en ögrupp och dessutom stormakt hade de förmodligen fördelen att ha lite mer kontakt med platser omrking dem.

  9. Jag tror att det var tack vare Thales mod att ta upp frågan om urämnet som gör att han anses som filosofins fader. Det var en revolutionerande idé som väckte stro uppmärksamhet bland folket runtomkring honom. Jag är säker på att det har funnits både män och kvinnor som haft tankar och idéer om människan, själen, urämnet samt världen innan Thales, men det var just denne man som fick uppmärksamhet. Jag undrar om dessa människor före honom hade helt andra idéer, eller om de var på samma spår? Vem fick Thales inspiration ifrån? Fanns det någon man eller kvinna som hade initierat att vattnet var urämnet, eller kom han på det helt själv?

    Huvudsaken är att Thales har gjort en enorm inverkan på dagens filosofi. Jag tycker att det är fantastiskt att denne man, som levde för många, många år sedan, fortfarande nämns inom dagens filosofi.

    Angående österlänsk filosofi håller jag med de övriga kommentarer att det var på grund av dålig kommunikation som dessa taknar och idéer inte kunde spridas och delas med sinsemellan. Vad hade hänt om detta hade skett? Hur hade då dagens filosofi sett ut? Vem vet? Dock vet jag inte om man skulle kunna kombinera den österlänska filosofin med den västerlänska, då de skiljer sig från varandra oerhört mycket.

  10. Det kan argumenteras för huruvida en belysning av de olika filosofitraditionerna i olika delar av världen är av intresse. Filosofin uppstod ju i Grekland som en följd av möjligheten till fritt tänkande, och är därför ett resultat av förändringar i samhället. Dessa förändringar har tagit plats på andra ställen i världen också vilket resulterat i filosofiska läror. Dessa kan därför ses som en avspeglan på det rådande samhället under just den epoken i området. Exempelvis funderade sokrates och platon över idealstaten som en följd av uppkomsten av demokrati, ett system de ansågs farligt då vem som helst kunde yttra sig och lära andra utan egen kunskap. Filosofin kan därför ses som en spegelbild av samhället. Kanske väljer vi därför att fördjupa oss i läran om den europeiska filosofin som en följd av vår större förståelse för uppbyggnaden av de europeiska antika samhällena i jämförelse med exempelvis de Kinesiska.
    Dock kan man inte utesluta att dessa läror har mkt att bidra med och det finns också många likheter mellan dessa och de som presenterades i Europa. Ca 500 f.Kr. cirkulerade många olika argument rörande förändring och urämne i Aten. Man sökte vardagliga förklaringar istället för att förlita sig på myternas budskap. Urämne och förändring var även heta diskussionsämnen inom exempelvis den kinesiska kulturen och många likheter går därför också att finna. Exempelvis argumenterade Empedokles för att alla ting uppkommer av de fyra elementen jord, vatten, luft och eld. Olika ämnen innehåller olika mkt av dessa och får på så sätt olika egenskaper. Dessa styrs i sin tur av två krafter; kärlek och hat som gör att kosmos är i ständig cyklisk rörelse. Denna teori påminner mycket om den som presenterades av kineserna genom läran av feng shui. Kineserna menade att det fanns fem grundelement: jord, eld, metall, vatten och trä vilka, likt Empedokles hävdade, formade olika ämnen med olika egenskaper. Dessutom fanns det två krafter, yin, det mörka/kvinnan som kan liknas vid hatet och yang, mannen och det goda som kan liknas vid kärleken. Ovanstående exempel är bara ett i raden av många fler av de likheter som finns mellan filosofisk historia i öst och väst. Troligt är att vi därför väljer att fokusera endast på den filosofiska historia som vi kan relatera till vår vanliga historia för att öka förståelsen för denna då filosofin kan ses som en spegel för vad som sker i samhället.

  11. Visst kan det verka konstigt att inte uppmärksamma filsofin i andra delar av världen och det kan därför argumenteras för huruvida en belysning av de olika filosofitraditionerna i olika delar av världen är av intresse. Filosofin uppstod ju i Grekland som en följd av möjligheten till fritt tänkande, och är därför ett resultat av förändringar i samhället. Dessa förändringar har tagit plats på andra ställen i världen också vilket resulterat i filosofiska läror. Dessa kan därför ses som en avspeglan på det rådande samhället under just den epoken i området. Exempelvis funderade sokrates och platon över idealstaten som en följd av uppkomsten av demokrati, ett system de ansågs farligt då vem som helst kunde yttra sig och lära andra utan egen kunskap. Filosofin kan därför ses som en spegelbild av samhället. Kanske väljer vi därför att fördjupa oss i läran om den europeiska filosofin som en följd av vår större förståelse för uppbyggnaden av de europeiska antika samhällena i jämförelse med exempelvis de Kinesiska.
    Dock kan man inte utesluta att dessa läror har mkt att bidra med och det finns också många likheter mellan dessa och de som presenterades i Europa. Ca 500 f.Kr. cirkulerade många olika argument rörande förändring och urämne i Aten. Man sökte vardagliga förklaringar istället för att förlita sig på myternas budskap. Urämne och förändring var även heta diskussionsämnen inom exempelvis den kinesiska kulturen och många likheter går därför också att finna. Exempelvis argumenterade Empedokles för att alla ting uppkommer av de fyra elementen jord, vatten, luft och eld. Olika ämnen innehåller olika mkt av dessa och får på så sätt olika egenskaper. Dessa styrs i sin tur av två krafter; kärlek och hat som gör att kosmos är i ständig cyklisk rörelse. Denna teori påminner mycket om den som presenterades av kineserna genom läran av feng shui. Kineserna menade att det fanns fem grundelement: jord, eld, metall, vatten och trä vilka, likt Empedokles hävdade, formade olika ämnen med olika egenskaper. Dessutom fanns det två krafter, yin, det mörka/kvinnan som kan liknas vid hatet och yang, mannen och det goda som kan liknas vid kärleken. Ovanstående exempel är bara ett i raden av många fler av de likheter som finns mellan filosofisk historia i öst och väst. Troligt är att vi därför väljer att fokusera endast på den filosofiska historia som vi kan relatera till vår vanliga historia för att öka förståelsen för denna då filosofin kan ses som en spegel för vad som sker i samhället.

    • Pernillas synpunkt stämmer. Eftersom vår historia är närmare relaterad till västvärlden är det självkart att den även refererar till västvärldens filosofi. Yin och Yang har som liknelse stort inflytande i Kina, det är en del av deras kultur.

  12. En anledning att den österländska filosofin kanske inte har fått lika stor plats i de västerländska skolorna är att den ofta är mycket nära kopplad till religion och livs åskådning. Ett exempel här är Buddha (som kom efter Thales). Ett annat exempel på österländsk filosofi är Krigskonsten av Sun Tzu. Detta är ett verk som innehåller ett mycket filosofiskt närmande till krig och hur det skall föras. Det är fritt från religion men, om Sun Tzu är en autentisk person är svårt att avgöra.

    En annan förklaring till att den grekiska filosofin favoriseras är helt enkelt den kulturella. Grekland är mycket närma Sverige och västvärlden både kulturellt och geografiskt.

    Samma disskusion tror jag dessutom kan hållas av Asiater, Fast där anser man att man studerar för lite västerländsk filosofi.

    • Som Rikard skriver så ligger Grekland närmre Sverige geografiskt och kulturellt, även om jag nog anser att den grekiska kulturen är ganska skild från den svenska. Något annat som Sverige och Grekland har gemensam är sättet att styra landet på. Demokratin hämtades faktiskt från antikens grekland och var även en del av den antika filosofin. Eftersom vi bygger vårt samhälle på något som var grundat i antikens filosofi ligger det närmre till hands att även importera resten av filosofin därifrån.
      Det betyder dock inte att den österländska filosofin inte ska belysas utan snarare att vi kanske skulle få ett ännu bättre sätt att se på välden om vissa delar av den österländska filosofin uppmärksammades.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s