Vi ska alla till Proserpinas trädgård

Jag läste nyligen en biografi över den fantastike indiske matematikern Srinivas Ramanujan.

Han kom till Cambridge men hade svårt att vänja sig vid klimatet. Efter en period med sviktande hälsa dog han bara 32 år gammal.

I ett tal riktat till det Matematiska Sällskapet i London 1935 talar matematikern G N Watson om Ramanujans upptäckt av en speciell variant av modulära former som han kallade ”Mock Theta Functions”…

”För hans studenter kommer sådana upptäckter att vara en källa till glädje och förundran, tills den dag då vi alla måste företa vår färd till Proserpinas Trädgård där hon står…

Pale, beyond porch and portal,
Crowned with calm leaves, she stands
Who gathers all things mortal
With cold immortal hands;
Her languid lips are sweeter
Than love’s who fears to greet her
To men that mix and meet her
From many times and lands.

Watson citerar en vers ur Algernon Charles Swinburnes dikt Garden of Proserpine. Proserpina är den romerska motsvarigheten till den grekiska Persefone, dödsrikets gudinna, dotter till Demeter.

Jag slogs av den djupt suggestiva kraften i Swinburnes beskrivning av dödsgudinnan: Hon står där blek med håret krönt av stilla löv. Med kalla händer samlar hon allt vad dödligt är. Hennes livlösa läppar är ljuvare än Kärlekens som räds att möta henne…

Av någon anledning så får Swinburnes Proserpina mig att tänka på C S Lewis Vita Häxa, särskilt som hon tolkades av Tilda Swinton i långfilmsversionen av Narnia från 2005. Därav mitt val av illustration…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s